Magnus Fridsell

Sedan 1994 har vi varit en växande liten grupp av skåningar som åkt till England för det som från början hette IPMS UK Nationals, numera Scale Modelworld. Det har blivit en trevlig hösttradition, trots att kanske England inte är det idealiska semesterlandet vid den årstiden! Efter ett antal år så inser man att det är fler än vi som gjort det här till tradition, ansiktena börjar bli bekanta!

 4/5 av resesällskapet njuter av engelskt novemberväder! Åke, Anders, Sven Antenn och Martin!

Aerospace Museum i Cosford

Om man ändå gjort sig omaket att flyga över från Sverige så kan man ju passa på att göra något annat kul också. Ett av de bästa ställena att besöka om man är besatt av flyg och är i trakten av Telford är RAF museum Cosford. Detta är en filial till RAF museum utanför London där man har mycket provflygplan och även en hel del ”fiendemateriel” som Me-262 och Ki-46.

En livs levande Gul War Buccaneer och apropå udda flygplan: Boulton-Paul Sea Balliol!

Utomhus finns det både Victor och Vulcan samt ett stort antal transport- och trafikflygplan. Allt från Short Belfast via Argosy till Andover. Och som en extra bonus så huserar RAF School of Aircraft Handling på flygfältet, så man kan fortfarande se och höra Jet Provost som kör runt för egen maskin trots att de inte flugit på många år!

Som en liten extraknorr hann vi även med ett besök hos KingKit i Shifnal som handlar med begagnade plastmodeller, ett besök rakt in i nidbilden av England: Dörren öppen på vid gavel mot novemberduggregnet, en flintskallig kille med hår i nacken ner på skulderbladen står i ett hörn och röker bland mögliga modeller, många med små lappar ”Missing Decals and Canopy” samt min favorit, ”Flood Salvage”. Vad Magnus inte fattade, han är ibland lite bakom flötet, var att man inte fick gå in bland ”finmodellerna”, de fanns bakom disken i ett annat lagerrum och till andra priser. Inte för att det översvämningsskadade var speciellt billigt heller… Anders grävde flitigt i några backar under ett presenningstak UTOMHUS i kolmörkret, kom in med ett påsförpackat ”fynd”, vände i dörren och gick ut för att tömma påsen på vatten! Det stod en decimeter vatten i botten av backarna så det var tur att det var modeller utan varken instruktioner, dekaler eller kartonger! Trots fuktskador och mögel så gjorde vi av med en bit över 100 pund tillsammans, den rökande mannen i hörnet måste ha skrattat sig fördärvad!

Scale Modelworld

Scale Modelworld är troligen världens största evenemang för plastmodellbyggare, även om inte själva tävlingen är störst. Det som gör utställningen unik är i stället allt runt omkring: klubbutställningar, SIG:ar (Special Interest Groups) och så förstås alla handlare! Om man letar efter något speciellt kan man utgå från att man hittar det på Scale Modelworld, så länge det inte är en F3H Demon från Golden Wings för den fanns inte där! Utställningen är i ett mässcenter, Telford International Centre, som IPMS UK vanligen delar med engelska snookermästerskapen som håller till i några av de andra hallarna. Modellutställningen hålls i två hallar, lite svårfotograferat med digitalkamera men ett försök kan ses till vänster!

Tävlingsborden var rätt välfyllda, det är svårt att avgöra från år till år om det blir mer eller mindre. Det är kul att se att trenderna går åt samma håll i England som här hemma: Tyngdpunkten har glidit över på 1/35 pansar, för fem år sedan var det 1/48 flyg som gällde men i år fick jag intrycket att det till och med fanns FLER modeller som tävlade i pansarklasserna. I år var tävlingsområdet väl upplyst , förra året hade man hängt ett svart skynke för väggen bakom som svalde allt ljus!

Modeller i England…

Det bestående intrycket för flygbyggaren Magnus är att man fortfarande inte kan måla! Det är ytterst få modeller som det är någon vidare ”finish” på. Man lägger ner hur mycket jobb som helst på bygget, man skär upp luckor, viker vingar, superdetaljerar och sedan avslutar man det hela med ett lager solid, enfärgad Humbrol lackat med något gult och kladdigt. I vissa fall ser det sedan ut som om modellen legat upp-och-ner på heltäckningsmattan och torkat, jag minns en Hunter i 1/32 som såg ut som om den hade päls!

Något annat som härjar friskt bland flygplanen är Johnsons golvpolish. Man använder den som mattlack genom att ”damma” på den och då får man en extremt ojämn ”pärlemorfinish” som ser för eländig ut på nära håll. Vill ni vinna en klass: Satsa på ”Standard Kit”-klasserna i skala 1/72, i princip rena out-of-the-box- klasserna. Välj en riktigt bra modell och gör ett bra målningsarbete. Jag lovar, ni har segen som i en liten ask!

Däremot har som sagt pansarklasserna utvecklats något otroligt, precis som här hemma. Mer eller mindre avancerade scratchbyggen, superbt vädrade, med fantastiska figurer. Det vore något för Marcus eller Plastic Warfare-gänget att tävla emot!

Nu när gnäll-Magnus fått säga sitt så får man väl erkänna att det fanns mycket fint också, här kommer en liten samling av personliga favoriter!

En superläcker Spitfire i skala 1/72. Detaljerna var otroligt fint gjorda, rakt och skalenligt! Endast Magnus var imponerad, domarna var iskalla!

Revells fina Tornado i skala 1/72. Det här är modellbygge när det är som bäst!

Det här var inte heller någon pristagare men Magnus lyfter gärna på hatten åt alla som lyckats bygga en High Planes byggsats så här bra! Sea Vixen; big, bad and … beautiful? Knappast!

Gissa skalan? Tyvärr, fel! Gissa en gång till? Nä, inte rätt nu heller: 1/76!

Mer skala 1/76: Diamond T wrecker. Småpansar har alltid hållit hög klass!

Jag kunde bara inte låta bli! Det här var inte heller det något som föll domarna i smaken men franska pansarbilar är bara så läckra! Den ser ut som om den kommer direkt från Sahara!

En annan storfavorit: Servicelastbil i skala 1/35 med komplett utrustad mekanisk verkstad. Verkstadsmekanikern himself kopplar av med en kanna te över skärbrännaren!

En helt scratchad Autocar-dragare i skala 1/35. Det här är den uppmålade mastern till en framtida resinmodell.

Figurer var det tunnsått med, jag tror inte de engelska figurmålarna prioriterar Scale Modelworld. De år det funnits många så har det varit portugiser och spanjorer som stått för dem. De figurer som tävlade var mycket bra men de är svårfotograferade så ni får nöja er med denne samuraj!

Bra flygdioramor är sällsynta, speciellt de med bra figurer. Detta uppfyllde faktiskt alla krav! Underhållsdiorama med Tamiyas Beaufighter i skala 1/48.

Två britter i Nordafrika på väg att anlägga mordbrand i en övergiven italiensk Semovente! Jag pratade med byggaren, han hade haft vagnarna klara men byggt upp dioramat och figurerna de sista två veckorna innan tävlingen! Han ingick i ett gäng från Leeds som byggde pansar så att man bara stod och gapade med hakan mot bröstet!

Jag vet inte om det här var så märkvärdigt som diorama betraktat men jag gillar fordonet. Och det är ju jag som väljer bilderna…

…och människor i England!

Svenskar och folk med svenskanknytning! Uppe från vänster: Bob Rowles, svenskentusiast och resingjutare. Fullt sysselsatt med att räkna Draken-stolar i skala 1/72! Martin och Ted Burnett, Ted har lett Swedish Airforce SIG i snart 13 år. Lars Brage från Göteborg, artillerikanonernas mästare! Skörden i år: Två silver och ett brons, det är bara att buga sig! Och till slut, Anders, svensk alpstryckare har slagit på försäljarminen!

Ted Burnett har beslutat sig för att släppa ledarskapet i Swedish SIG, efter snart 13 år vill han bygga något annat även om han nog fortfarande kommer att vara Svenska Flygvapnet trogen. Om ingen vill ta över så kommer hans sista Newsletter att distribueras innan jul.

Nästa år går Scale Modelworld två veckor senare, 22-23 november. Då är det dessutom IPMS 40-årsjubileum så det kan vara väl värt ett besök!

This article was originally published in IPMS Stockholm Magazine in November 2002.